Vistelse på hög höjd
Höjdsjuka
Att vistas på hög höjd innebär lägre syrenivå och kan resultera i ett flertal symtom som gemensamt går under benämningen höjdsjuka.
Känsligheten att utveckla höjdsjuka är individuell. Den viktigaste faktorn är hur snabbt man når hög höjd. Rekommendationen är att inte stiga mer än ca 300 höjdmeter per dygn på höjder över 3000 meter. Ska du ha en rimlig chans att med hälsan i behåll och dessutom få en positiv upplevelse av att nå toppen på t.ex. Kilimanjaro, krävs med andra ord minst 7 dagars klättring räknat från 3.000 meters höjd. Snabbare klättring minskar dina möjligheter avsevärt.
Det har ingen betydelse om du har god fysik eller bra hälsa - alla kan drabbas av höjdsjuka. Risken är större om du tidigare drabbats, om du använder lugnande medel eller sömntabletter i samband med anpassningen till höjden.
Tänk på att man med flyg snabbt kan nå högt belägna destinationer som t.ex. La Paz i Bolivia (3.500 m), Addis Abbeba (2.400 m) eller Mexico City (2.300 m).
Förebygg höjdsjuka
Luften är mycket torr på hög höjd, varför dina lungor kommer att avsöndra mer vatten, vilket ökar risken för uttorkning. Det är därför viktigt att du dricker rikligt, även om du inte känner dig törstig. Urinen är en bra indikator - den skall vara ljus och riklig. Mörkfärgad och liten mängd urin visar att du dricker för lite.
Stanna och vila en eller ett par dagar vid uppnådda 2.500-2.800 meters höjd för att kroppen skall hinna anpassa sig.
Klä dig rätt - håll dig varm! Överträffa inte dig själv. Är du trött och medtagen - vila!
Vistelse över 3.000 meters höjd
Om du helt vill undvika symtom skall du inte sova på en höjd som är mer än 300 meter högre än den du sov på föregående natt. Du kan klättra högre under dagen, men gå i så fall ner igen till lägre nivå för nattläger. Det är höjden du sover på som är viktig. Klättra högt - sov lågt!
Diamox är ett läkemedel som kan förbättra och skynda på den egna acklimatiseringen och kan därför eventuellt användas för att förebygga höjdsjuka, framför allt vid direktinflygning till platser som ligger över 3.000 meter. Starta då behandlingen dagen före ankomst. Tag sedan ½ tablett (125mg) morgon och kväll under de första 2-3 dagarna på höjden.
Observera att Diamox aldrig skall användas för att nå högre höjder om man redan har symtom! Detta kan medföra livshotande tillstånd.
De vanligaste biverkningarna är ökad urinproduktion, yrsel samt stickningar och domningar i händer, armar och runt munnen.
Läkemedlet utsöndras via njurarna och ska därför inte användas om man är njursjuk eller i kombination med vissa läkemedel.
Den läkare som skriver ut Diamox bör ha mycket god kännedom om preparatet och dess verkningar.
Som bergsklättrare bör du kanske inte använda Diamox utan istället anpassa klättringen efter ditt hälsotillstånd. Det viktigaste är att lyssna på kroppens signaler!
Lindrig höjdsjuka - Acute Mountain Sickness (AMS)
är ett vanligt förekommande problem och drabbar cirka hälften av de som når 3.500-4.000 meter. Symtomen kan vara huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, aptitlöshet, illamående och trötthet. Dessa utvecklas oftast inom de två första dygnen och varar sällan mer än några dagar. Symtomen skall tas på allvar eftersom en vidareutveckling till de mer allvarligare formerna kan ske.
Åtgärd vid symtom
Klättra inte vidare till högre höjder!
Oftast hjälper en huvudvärkstablett. Vila! När du mår bättre kan du klättra vidare, men ta det lugnt!
Allvarlig höjdsjuka (HAPE / HACE)
är vanligast på höjder över 4.000 meter och kan leda till
- lungödem - High Altitude Pulmonary Edema (HAPE) och innebär en ökad mängd vävnadsvätska i lungorna.
-
hjärnödem - High Altitude Cerebral Edema (HACE) och innebär en ökad mängd vävnadsvätska i hjärnan.
Dessa bägge former av höjdsjuka kan vara livshotande.
Förutom de tidigare nämnda symtomen, innebär lungödem (HAPE) också andningssvårigheter, rosslighet samt svår hosta med slem, vitt skum och eventuellt blod.
Övriga symtom vid hjärnödem (HACE) är huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar, koordinationssvårigheter, förvirring och eventuellt medvetslöshet. Tillståndet kan i värsta fall sluta med döden.
Var observant på dina kamrater avseende symtom som kan vara tecken på allvarlig höjdsjuka! Koma kan inträffa bara några timmar efter första symtomen.
Åtgärd vid symtom
Vid misstanke om lungödem - sök omedelbart minst 500 meters lägre höjd. Om möjligt - tillför syrgas. Konsultera läkare!
Vid misstanke om hjärnödem - omedelbar nedstigning till minst 3.000 meters höjd, helst till under 1.500 meters höjd. Om möjligt - tillför syrgas! Håll värmen och bär om möjligt personen ned. Tillför rikligt med vätska. Konsultera omedelbart läkare!
Kyla
Om du kommer att vistas på mycket hög höjd innebär detta också att du utsätter dig för kyla. Kombinationen av vind, våta kläder och hunger kan snabbt orsaka såväl skador som livshotande tillstånd även om temperaturen ligger över "nollan".
Tänk på att metall effektivt leder kyla och det kan lätt uppstå kylskador orsakade av till exempel örhängen, ringar etc.
Förebygg
Håll dig torr och varm!
Enklast gör du detta med hjälp av flera lager av olika kläder;
- närmast kroppen ett underställ av syntet som leder bort fukt
- därefter ett mellanlager av t.ex. ullfrotté som bevarar kroppsvärmen och absorberar fukten
-
ytterst ett vind- och fuktavvisande lager.
Tag med extra kläder!
Glöm inte vantar, mössa, sockor och eventuellt en värmefilt.
Vätsketillförsel är viktig. Se till att du har rikligt med dryck.
Undvik naturligtvis alkohol eller drycker innehållande koffein, som är urindrivande. Socker ger bra energi.
Förbättra cirkulationen genom att röra på dig.
Sök skydd vid dåligt väder!
VIND-KYLA-TABELL | ||||||
Vind |
Lufttemperatur °Celsius
|
|||||
0 m/s |
0
|
-5
|
-10
|
-15
|
-20
|
-25
|
5 m/s |
-9
|
-15
|
-21
|
-28
|
-34
|
-40
|
8 m/s |
-13
|
-20
|
-27
|
-34
|
-41
|
-48
|
16 m/s |
-18
|
-26
|
-34
|
-42
|
-49
|
-57
|
25 m/s |
-20
|
-28
|
-36
|
-44
|
-52
|
-60
|
Kylskador
innebär att huden vitnar och känseln försvinner successivt. Vid en ytligare form av förfrysning känns huden fortfarande mjuk men vid en djupare förfrysning kommer huden att bli svart och dö med en eventuell amputation av kroppsdelen som nödvändig åtgärd.
Ytlig kylskada
Känselbortfall samt stickande, brännande smärta. Vitblek hud som är rörlig mot underliggande vävnad.
Åtgärd
Skydda omedelbart det kylskadade området t.ex. med något klädesplagg. Gnugga inte utan värm långsamt upp området med hjälp av någon annan kroppsdel som är varm, t.ex. armhålan. Skydda området mot ny kylskada!
Djupare kylskada
Hård och känslolös hud som inte är rörlig mot underliggande vävnad. Färgen är marmorerad vit-gul men övergår senare till blåröd och blåsbildning uppstår efter några timmar.
Åtgärd
Börja inte behandla en svår förfrysning innan den skadade kan hållas kontinuerligt varm under och efter behandlingen. Det är ofta bättre att låta en kroppsdel vara förfrusen i flera timmar än att låta den bli varm och sedan förfrysa igen.
På plats i skydd - ta av kläderna på den frusna kroppsdelen. Skölj kroppsdelen med ca 40-gradigt vatten till dess den känns varm. Mot smärtan i samband med uppvärmning - ge smärtstillande. Personen skall sedan hållas varm och i vila. Sök medicinsk hjälp snarast!