Vistelse på hög höjd

Höjdsjuka

Att vistas på hög höjd innebär lägre syrenivåer i luften, vilket kan leda till olika former av höjdsjuka. Känsligheten är individuell och den viktigaste riskfaktorn är hur snabbt man når hög höjd.

Rekommendationen är att inte stiga mer än cirka 300 höjdmeter per dygn på höjder över 3 000 meter. För att ha en rimlig chans att nå exempelvis toppen av Kilimanjaro utan större problem krävs normalt minst sju dagars klättring räknat från cirka 3 000 meters höjd. Snabbare klättring minskar avsevärt dina möjligheter att nå toppen.

Det spelar ingen roll om du har god fysik eller är vältränad – alla kan drabbas av höjdsjuka. Risken är större om du tidigare haft höjdsjuka eller använder lugnande medel eller sömntabletter under anpassningen till höjden.

Tänk också på att man med flyg snabbt kan nå högt belägna destinationer som La Paz (3 500 m), Addis Abeba (2 400 m) eller Mexico City (2 300 m).

Förebygg höjdsjuka

  • Drick rikligt även om du inte känner dig törstig.
  • Kontrollera att urinen är ljus och riklig.
  • Vila gärna 1–2 dagar på 2 500–2 800 meters höjd.
  • Håll dig varm.
  • Undvik att pressa dig när du känner dig trött eller medtagen.

Klättra högt – sov lågt

Över 3 000 meters höjd bör du helst inte sova mer än cirka 300 meter högre än föregående natt. Du kan gå högre under dagen men bör återvända till lägre höjd för nattvila. Det är alltså höjden du sover på som är viktig.

Diamox (acetazolamid)

Diamox är ett läkemedel som kan påskynda kroppens acklimatisering och används ibland i förebyggande syfte, framför allt vid direktinflygning till höjder över 3 000 meter.

Behandling ska alltid diskuteras med läkare före resan. Läkemedlet kan ge biverkningar såsom ökad urinproduktion, yrsel, stickningar och domningar.

Diamox ska inte användas av personer med vissa njursjukdomar eller i kombination med vissa läkemedel.

Viktigt om Diamox

Diamox ska aldrig användas för att fortsätta till högre höjd om du redan har symtom på höjdsjuka. Detta kan leda till livshotande tillstånd.

Lindrig höjdsjuka (AMS)

Acute Mountain Sickness (AMS) är vanligt och drabbar ungefär hälften av alla som når 3 500–4 000 meters höjd.

  • huvudvärk
  • yrsel
  • sömnstörningar
  • aptitlöshet
  • illamående
  • trötthet

Symtomen uppträder oftast under de första två dygnen och brukar gå över inom några dagar.

Vid symtom på AMS

Klättra inte vidare till högre höjd. Vila och ge kroppen tid att acklimatisera sig. När symtomen gått tillbaka kan du fortsätta, men i lugnt tempo.

Allvarlig höjdsjuka (HAPE och HACE)

På höjder över cirka 4 000 meter kan allvarligare former av höjdsjuka utvecklas.

  • HAPE (High Altitude Pulmonary Edema) – lungödem.
  • HACE (High Altitude Cerebral Edema) – hjärnödem.

Livshotande tillstånd

Både HAPE och HACE kan vara livshotande och kräver omedelbara åtgärder.

Symtom på lungödem (HAPE)

  • andfåddhet
  • rosslig andning
  • svår hosta
  • vitt eller blodtillblandat skum i upphostningar

Symtom på hjärnödem (HACE)

  • kraftig huvudvärk
  • nackstyvhet
  • kräkningar
  • koordinationssvårigheter
  • förvirring
  • medvetslöshet

Var observant på dina kamrater avseende symtom som kan vara tecken på allvarlig höjdsjuka. Koma kan inträffa bara några timmar efter första symtomen.

Åtgärder vid misstanke om lungödem - HAPE

  • Påbörja omedelbar nedstigning.med minst 500 meters lägre höjd
  • Tillför syrgas om möjligt.
  • Håll personen varm.
  • Sök medicinsk hjälp omedelbart.

Åtgärder vid misstanke om hjärnödem - HACE

  • Påbörja omedelbar nedstigning till minst 3 000 meters höjd, helst 1 500 meters höjd.
  • Tillför syrgas om möjligt.
  • Håll personen varm.
  • Tillför rikligt med vätska.
  • Sök medicinsk hjälp omedelbart.

Kyla och förfrysningar

Vistelse på hög höjd innebär ofta också exponering för kyla. Kombinationen av vind, väta och energibrist kan snabbt orsaka kylskador även om temperaturen ligger över noll grader.

Förebygg kylskador

  • Använd lager-på-lager-principen.
  • Håll dig torr och varm.
  • Ta med extra kläder.
  • Glöm inte mössa, vantar och extra sockor.
  • Drick rikligt.
  • Rör på dig för att förbättra blodcirkulationen.
  • Sök skydd vid dåligt väder.
  • Undvik alkohol.

Vind förstärker kylan

Vind kan göra att temperaturen upplevs betydligt kallare än termometern visar. Kombinationen av kyla, vind och fuktiga kläder ökar risken för förfrysningar avsevärt.

Ytlig kylskada

Ytlig förfrysning ger känselbortfall, stickande smärta och blek hud som fortfarande känns mjuk.

Skydda området och värm långsamt upp det med hjälp av en varm kroppsdel, exempelvis armhålan. Gnugga inte huden.

Djup kylskada

Vid djup förfrysning blir huden hård, känslolös och senare blå-röd med blåsbildning. Allvarliga skador kan leda till vävnadsdöd.

Djup förfrysning

Värm inte upp en svårt förfrusen kroppsdel om den riskerar att frysa igen. Det är ofta bättre att låta kroppsdelen förbli kall tills den kan hållas varm kontinuerligt.

När skydd finns tillgängligt kan kroppsdelen värmas i cirka 40-gradigt vatten. Ge smärtlindring vid behov och sök medicinsk hjälp snarast.


Senast uppdaterad 2026-06-23